besök, och storforsen!

Som jag skrev i tidigare inlägg, hade jag min vän Ina på besök i helgen. Otorligt trevligt. Jag lärde känna henne via Jonna Jinton, och det finns så mycket fina människor i den communityn överhuvudtaget. Några pratar jag mer aktivt med, och Ina är en av dem. Vi träffades första gången i somras, när hon var här och hade mysig semester. Och sedan igen, när vi reste upp från Boxholm i janauri, där vi fick se hur hon bodde i sitt hus hon köpt här i Sverige, för ja, Ina kommer ju från Tyskland först och främst. :) Så det blir mycket engelska träning, samt en del svenska emellanåt. Det är superkul, men lite svårt för mig att prata långsamt på svenska.... Jag pratar kanske snäppet för fort ibland. Inte så lätt då.... haha.
 
Hursomhaver, helgen förlöt i ett ganska högt tempo, men ändå relativt skönt tempo. Vi hann ändå med en del, och främst var vi vid storforsen för att fotografera. Det är väldigt fint där, och jag vet att Ina verkligen gillar stället. På vägen hem drog vi förbi Jokkmokk i hopp om att längs vägen se lite renar. Men, ikke. Det var först strax utanför Boden vi såg dem, tyärr långt bort och inte något bra ställe att stanna på.. Tyvärr. 
Tänkte utanvidare dock dela med mig av lite bilder från när vi var ute i storforsen, hoppas ni gillar dem! :D (OBS: många bilder nedanför!)
 
Den sista ger mig lite Ronja Rövardotter - känla, vet inte varför, det bara kändes så <3
 
 
fotografier, norrlandäventyr | | Kommentera |

vintervägar, storforsen.

Tänka sig, jag tog mig iväg med bilen, kameran och Oden! Wooho! Det var ett tag sedan. Eftersom det som sagt, är så sinnesjukt vackert ute med all snö, så är det svårt att veta vart man ska nästan. 
Galet sinnesjukt vackert. Jag blir helt tokig. Min hjärna är fylld med massor vinterbilder som fladdrar hela tiden. Underbara vintervärld. Hoppas veckan fortsätter med fotoäventyr. 
Det är så sjukt att det varit såhär så länge nästan. Rimfrost, nysnö i pudervitt, och inte sådär grått. Tack alla minusgrader vi haft helt enkelt? Inte hunnit bli blask/trams alls. Så. Det är lite spännande hur resten av Sverige som fått massor snö nu, glömmer bort att man ska köra försiktigt.. Det är halt, det blir snabbt moddigt när det är som det är. Och kommer i mängder. Jag menar, ja. Om inte det är en uppmaning att vara försiktig i trafiken, då vet jag inte längre....
 
Jag mötte väldigt få folk längs vägen idag, det var lite skönt. Även om de finns "bar" mark på sina ställen, kan det precis som överallt annars, vara halt eller slirigt. Tog det själv ganska lugnt och njöt av utsikten. För den minsann var otrolig. 
Jag hoppas ni gillar bilderna lika mycket som jag <3
fotografier, norrlandäventyr | | 3 kommentarer |

into the woods

Alltså, vad ska man säga? Jag har bokstavligt försvunnit in i skogen senaste tiden, det bara är så. Och ja, det blir mycket från samma ställe, Åberget. Men det är verkligen så bra. Det är en så bra kombination av allt någonstans. Det är sååå skönt.Jag tror jag skiftar mellan 3-4 olika sätt att gå där just nu. Vissa ställen lite oftare. Och att lära sig hitta nya saker, och såklart. Se hur årstiden ändras, är ju trots allt ganska roligt. 
Det blir ju väldigt mycket foton också. Och det är kul, riktigt kul. Har dock, inte kunnat skriva något sofar, jag har inte riktigt fått ro att skriva. Så, nu kom det lite ord ur mig, och tillsammans med det ska jag ju också visa lite av bilderna jag tagit.
Än hade inte snön kommit här, det är från 17 oktober. Oden vaktar lite, spanar lite, medan jag helt enkelt fotograferar lite. Mycket bra deal känner jag. Oden är bra sällskap i skogen. 
Sen är det såklart, att när vi möter andra hundar, (när det väl sker det vill säga), så sätter vi koppel direkt. Oftast och något jag är så tacksam över på ett kanske underligt sätt, är att det är oerhört sällan som Oden skäller, även om han blir skälld på. Jag tror det hänt kanske två gånger allt som allt. Oerhört tacksam över det. Sedan är det ju som alltid, skillnad på hundmöte och hundmöte. Det är 1 hund i huset här som allvarligt talat, morrat/skällt och visat tänderna hotfullt mot Oden, men inte ens då skällde Oden tillbaka. Så vi valde helt enkelt att gå därifrån. Ägarna bad om ursäkt iaf. De skämdes lite.
Men nu, fortsätter bilderna. Det var ju faktiskt lite det jag ville visa:
Silverkotte fick avsluta serien av bilder, för ja. I kameran såg det helt enkelt så silvrigt ut. :)
Vi hörs nog snart igen:D
fotografier, hundliv - Oden, norrlandäventyr | | Kommentera |
Upp