4 september 2017

Dagen med stort D. Dagen då jag satte min fot på väktarskolan första gången för att gå min 6 veckor långa utbildning till väktare. En utbildning jag tog lån för att gå, och som snart är avbetalat. Tyvärr har jag, liksom andra inte turen att få utbildning betalad. Men det gjorde ingenting, men skulle känts tungt om jag inte fått jobb efteråt. 

Eftersom jag bor i Boden, så bor jag dock inte tillsammans med de andra på skolan. Vilket både kanske var dumt och smart på samma gång. Sammanhållning liksom. Men, jag tyckte det blev bäst så. Och det blev det. Så, idag för 1 år sen, kan man typ säga att jag valde yrke och jag är idag precis lika nöjd med yrket som jag var då. 
Jag har kollat på väktare i flera år, men det var först nu jag kände mig redo för utmaningen. Att ta tag i det. Och jag ångrar det inte alls. 

Idag är jag heltidsanställd och jobbar just nu mest stationärt. Men det händer att man kör utryckning med. Inte lika ofta längre dock, men vi får se vart framtiden bär oss i yrket. Finns många vägar att gå, men just nu trivs jag bra som väktare. Skyddsvakt kanske ? Hundförare ? Ja, det finns tankar iaf. 

Mest av allt tycker jag dagen i sig är lite viktig ändå. Jag var så nojjig att inte klara det först. Så skoltrött. Men det gick faktiskt lite över förväntan. I oktober har jag jobbat mitt första år som väktare av många fler. Kul som tusan! 

allmänt tjafs, tillbakablick | | 2 kommentarer |

ignite

När det är höst runt hörnet, tenderar min hjärna att gå på högvarv. Det är något som alltid varit där. Höst på min planet, och jag dansar i höstlöv med converse och palestinasjalen slappt virat runt halsen. Skogen är fuktig av gårdagens regn och löven skiftar i gult rött och orange. Det kommer älvor som dansar, rör sig likt en dröm. 

Höst. Alltid alltid varit en favorit. Iaf så länge som jag kan minnas. Det är något med alla färger innan de kala träden kommer. Och sen förhoppningsvis en massor med snö. Det vackra vita som bryts av. Skapar en tystnad som jag inte trodde fanns. Vitt som puder. Gnistrande och bitande kall. 

Med mörkret kommer mörkerrädslan. Den är större än allting dagar när allt känns meh. Inget som märks av, när allt är i balans. Och de där nätterna där det inte spelar roll, mörkret skrämmer bara ändå. Den klara stjärnhimmelen talar om för oss att vi är små bitar av ett gigantiskt universum. Fröken grön tar tillfälle och bjuder upp till dans. Det kan vara från 30 sek till timslånga perioder med olika intensitet och färger. Ibland med rött och lila. Någon har sett gult ish liksom blått. 


Höst. Stickade tröjor, långkalsonger, varm O'boy och öppen eld. Närhet, långa promenader i ett hav av eld. Alla färger sprakar. Hösten ger mig så mycket att tänka på, tänka på saker såsom varför löven blir röda eller bruna. Gula eller behåller sin gröna färg. När löven tappar fästet, ger dem upp för vintern? Tappar fästet fullständigt. 

Förra hösten hände det så mycket. Utbildning, nytt jobb och jag stod inte still på några månader. Men jag njöt av de stunder jag kunde anamma nya andetag. Tystnad i skogen vid ledig tid. Att andas och sova bredvid honom, den finaste människan på denna jord, om du frågar mig. Min vackra underbara bästa sambo. I höst firar vi 3 år, och jag är så lycklig med honom bredvid. Han blev min. På hösten. Kärlekshöst.  


September runt hörnet. Mörkret kommer snabbare nu, och jag längtar att få ännu en fartfylld höst med kärlek, hundgos träning och stjärnklara nätter. Odens förstå snö. (Jag lovar bilder på detta spektakel) . 

Det är fint att vara vid liv. Det är fint att ha så många fina människor i sin närhet. Det är en fin känsla. 


Höst. Du är så välkommen.

däckad och valpkursstart.

Att jag vaknade med huvudvärk igår, trodde jag inte skulle bli så illa som det blev. Oftast kan det vara väderomväxling som påverkar, eller bara allmän huvudvärk. Glasögon och ta det lugnt, check. Framåt 15 tiden hade det inte blivit bättre, tog tablett, och halvsomnade i sängen en stund. Det hela slutade med sjukanmälan och vid 22 (efter ytterliggare 3 sovande timmar), så hade det fortfarande inte blivit bättre. Snarare tvärtom. Mådde illa, migrän. Ja, ni vet. Så igår... Var jag inte alls med i matchen. Jag tror jag låg i sängen från halv fem igår, till dryga 7 imorse. Sovandes av och till. Lyckades med en dusch på kvällen, med anledning av all kallsvettning etc. Nog för att jag ibland faktiskt KAN jobba med migrän/huvudvärk, så var det här en av det där sällsynta fallen där jag blir helt nockad. Det var inte kul alls. 
 
Idag mår jag mycket bättre, och det ska jobbas idag, och valpkursens första dag är idag. Ser fram emot det, ska bli riktigt roligt. Sen ska jag efter det, direkt kasta mig mot jobbet för att jobba, kändes inte kul att vara sjuk igår. Men ibland händer det. Så, idag mina vänner, är det ännu lugnare tempo för min del som gäller. Ska, ironiskt nog, försöka vila lite i soffan nu, medan Oden vilar/sover lite.
 
Hoppas ni har det fint!
Så liten han var .. <3
allmänt tjafs | | Kommentera |
Upp