positivitet, och Oden

Med föregående inlägg i tanken, tänkte jag givetvis lyfta några bra saker också, saker jag först inte trodde skulle bli sanning, efter allt som varit. Mitt kaos, min panik, mina relationer som nästan alltid gått i kras, pga tusen olika orsaker. Hur man trots all skit faktiskt kom levande ur. Det är ju faktiskt ganska fint att man trots elaka och dumma tankar faktiskt tar sig ur sin kris. Det är inte lätt alla gånger. 
 
Några av de saker jag aldrig trodde skulle ske:
- Besöka Norrland (och att ens bo här...!!)
- Skaffa hund (han blir ett halvår 26 oktober)
- Känna lycka
- Få en bättre relation till familjen, berätta om depression/ångest/diagnos/självskadebeteende
- Se norrsken så mycket, och ofta
- Uppleva riktigt vinter igen (för ja, Norrland har mer vinter än södra Sverige, så är det bara)
- Se vintergatan så pass tydligt att det känns surrealistiskt
- Hantera min ångest bättre
- Ha en större acceptans om de som varit
- Gå vidare överhuvudtaget (ett tag fanns inte ens det alternativet, nedåt var enda vägen)
- Träffa någon, (Albin), som vågade ta diskussionerna, gå in på djupet, in under huden utan att backa. Trots att jag varit elak och framförallt sänkt mig själv under tuffa tider, så lärde han mig att se, när jag saknade synen.
 
Och biten att skaffa oss en hund... Alltså. Åh, jag är så glad, ibland tittar jag bara på Oden där han ligger och snarkar i mitt rum, eller i soffan, eller på golvet i hallen. Kan fortfarande emellanåt inte riktigt greppa att han är min, våran tillsammans. Det är ett enormt steg för mig, och det krävs mycket av mig, av oss. Och det tar sååå mycket på energi, men någonstans vet jag att det är värt det. 
Speciellt de där gångerna när han redan nu, vid sina 5 månader, går så fint i kopplet bredvid, eller när han går löst, fortfarande går fot vid min sida. När han tålmodigt väntar in mig, när jag fotograferar i skogen. När jag säger kom, så springer han till mig, sätter sig till vänster om mig. Det är en så sjukt maffig känsla. Vi har självklart mycket mer träning framför oss, men just dem där bitarna är bara sååå magiskt härliga.
Som en bonus till det hela, från när vi var på Åberget (som vanligt), häromdagen:
Vissa bilder vill inte haka med här, men jag tror det finns några fina att titta på ändå. Dessa är från 16 oktober, och det kommer nog komma några till från de senaste dagarna med snart.. Det är såå bra att åka dit helt enkelt :) Oden älskar dessutom att springa omkring där..! :D
 
"we are all stories in the end, just make it a good one, ey?"
 Jag och Oden under ett mysig tillfälle. <3
fotografier, hundliv - Oden, personligt | | Kommentera |

full helg, med besök och äventyr

I helgen har mina föräldrar varit här, också anledning till en viss tystnad på bloggen, och kanske lite aktivtet rent generellt. Men så är det. Idag var första dagen jag startade stora datorn sen i torsdags, och redigerade några bilder från helgen helt enkelt. Det har varit supermysigt att dem hälsat på.
Tyvärr har det varit lite tråkväder, när de kom i fredags. Samma i lördags, men det blev trots det, ett litet hål mellan de tråkiga disiga molnen, och vi åkte förbi Gammelstad Kyrkstad och gick omkring. Väldigt mysigt, och trevligt. Jag misstänkte att pappa skulle gilla kyrkan där, gjord i sten, då min pappa arbetat som murare hela sitt liv. Också därför jag någonstans gillar att se teglade byggnader, för jag tänker då på pappa och de olika husen han varit med och byggt på. Såsom Linköpings Stadsbibliotek, det svarta och vita huset vid parkeringshuset Dektektiven (nej, jag kan inte husens namn), och huset Druvan om jag inte missminner mig. 
 
Nåväl, jag tog inte så mycket bilder därifrån, vissa saker lagras någonstans lite mer i huvudet, tog dock lite i Storforsen, en av de varmaste dagarna med sina 21 grader varmt nu i oktober. Rätt galet, men kul på ett sätt. Nedan lite bilder från söndagen:
Idag åkte föräldrarna hem, men har varit supermysigt att ha dem här. Oden har varit typisk valp och testat allas gränser, lite jobbigt. Men, halvåret och trotsen kommer helt enkelt. Bara kämpa på helt enkelt !!
 
Nu ska jag dock ta vara på sömnen, sover mellan 9-10 timmar just nu tydligen, och krypa ner bredvid min fina sambo <3
familj, fotografier, personligt | | 2 kommentarer |

3 år med finaste Albin <3

I 3 år har vi varit varandras, tillhört och andats varandras luft. Hållt om varandra, vaknat mitt i natten för att bara omfamna varandra i en gemensam sömngest. Hålla om dig, stora och lilla sked. Det spelar ingen roll, för oasvett vem som är vem, somnar vi så. 
 
Att pussa hejdå innan man går till jobbet, alltid. Traditioner. Stjärnklara nätter med dig intill. Dagar som fylls av äventyr blandat med slappa dagar i soffan eller framför datorn, men ändå alltid tillsammans.
Du är min pelare, min soldat, min sambo, partner och livskamrat. Du för mig lycklig, älskling. Ända in i benmärgen <3
familj, fotografier, känslor, personligt | | 4 kommentarer |
Upp