reach out to the stars *

Nejmen, va? Hej!

 

Jorå, men tiden rullar på. Sjukdomar avlöser varandra, och nya jobbet känns kanon, minus att behöva vabba. Men det kommer lite som på beställning när det är influensa, corona tider. Uppenbarligen. Att isolera sig, sedan komma ut i det fria igen, medför större smittorisk. Immuniteten sedan tidigare försvinner. Hurra... Hittils har vi avverkat en lättare lunginflammation, en öroninflammation hos sambon, och nu en hel vecka med sjukt barn. Feber och snor som en vattenkran. HÄÄÄRLIIIGT!

 

Annars flyter det faktiskt på. Rutiner med dagjobb, har gjort underverk för oss allesammans. Första månaden jag jobbat dag, sedan i typ februari var sista gången. Det är efterlängtat, nödvändigt och helt fantastiskt. Jag är tacksam att jag har möjligheten att jobba 6-14 som jag gör nu, det undelrättar vardagen, då eftermiddagen inte blir så snäv på kvällen. Oftast blir rutinerna smidiga. Men allt är inte helt i hamn, vi finjusterar lite då och då vid behov. Men det är fortfarande så satans skönt.

Det är en tid av lärdom hela tiden. Elvira verkar dessutom ha en stor känslomässig utveckling just nu, den är både påfrestande mentalt, men bra på samma gång. Önskade mig en bok "Alla dessa känslor" av min farbror i födelsedagspresent, jag tror den kan komma väl till använding just nu.

 

Det är också något som är rätt amazing just nu, från att inte vilja bli läst för eller ens ha en bok utan att typ riva sönder den, så läser vi helt enkelt 1 till 3 böcker varje kväll nu. Vilken grej, och hon har somnat under pågående läsning, vilket också känns rätt så trevligt.  jag trodde aldrig vi skulle nå dit ett tag, så det känns så himla stort. Och med läsningen kommer även språket fram mycket tydligare, jag upplever det så iaf. Det är fortfarande lite svårt med vissa saker, men det kommer nog. Att hjälpa och förtydliga där det är svårt är en pågående procsess.

 

 

Och nästa bra grej, jag hoppas att kunna börja blogga lite mer frekvent igen. Jag tror jag och mina demoner delvis behöver. Vi saknar det. Just nu känns det som allting annat fått komma först. 

Jag har dessutom precis lagat min laptop igen (skärmen sprack efter ha ramlat i golvet, den lämnades in när ekonomin tillät, och nu är den lagad). Så förhoppningen är att kunna skriva lite mer igen nu när den finns närmare till hands.