månader blir år
Imorgon fyller jag 36. Det blir att åka med familjen, till Kolmården. Jag, Elvira och Albin.
Jag tänker inte göra en grej av det. Att bli äldre är inte något jag firar i sig.
Det här året är många "första". Första fars dag utan min pappa. Första julen, första födelsedagsfirande med mera. Det kan tänaks så löjligt, men det är en liten påverkan inne i hjärnan. En liten sorg i hjärtat. De senaste 4 åren har pappa kommit lite själv för att fira mig, dels pga pandemin och att pappa var i riskgrupp så inga stora samlingar var bra. Pappa vaccinerade sig nog sist mot covid med, vilket också bidrog. Denna vecka hade vi haft konversation om hur vi skulle lägga upp det.
Men det blir ingen konversation, ingen planering. Istället fokuserar jag på min lilla familj, att vi får en mysig dag istället. Det väger så mycket nu.
Så jag ser fram emot imorgon. Sagojul på Kolmården.
Och att vara med min lilla familj. Finaste jag vet.