Fars dag
I 35 år har jag haft en pappa. En stökig relation. Som växte behövde paus och som tillslut blev en ganska bra relation. Och egentligen kanske aldrig dålig. Men de sista åren, var kanske de viktigaste. För oss.
Det har inte alltid varit självklart. Det har inte alltid varit underbart. Men det är en roll som innebär så mycket. Och kanske förstår man inte det förens man axlar en roll som förälder. Kanske tar man de lite för givet.
Att dem kommer alltid leva. Döden finns inte.
Världen är elak plats, så mycket skit överallt. Och de kastas bensin åt eld som redan brinner. Och här är jag mest ledsen över att du inte längre finns.
För jag kan inte känna annat än den sorg de innebär att ha förlorat en förälder.
De första grejerna utan pappa är alltid svårast.