My heart aches in ways I didn't know was possible

Och så försvann du. 
Fast det känts som du var odödlig.
Dina kurer.
Nyttigare än någonsin. 
Alltid med.
Morgon möte med solen
Te ur en skål
En halv vitlök, en citronskiva i te
Nypressad apelsin
Ett kokt ägg
Och ögon som blundar 
När solen når ditt ansikte.
En morgon i maj
 
Jag vet när jag fyllt 30, och var hemma. Jag stod i vardagsrummet. Blickade ut mot åkern.
Du låg på den hårda träsoffam
Jag sa att det är märkligt att det men så länge velat komma bort ifrån, helt plötsligt känns så himla hemma.
Det är självklart. 
 
I söndags tog du ditt sista andetag. Tillsammans med familj, och syskon. Att släppa taget. Våga släppa taget. 
Möta din bror. Dina föräldrar.
En del av mig visste. När jag åkte hem lördagen. Att det var sista gången jag såg dig. Vid liv.
 
Himlen var magiskt vacker rosa. Vi hade öppnat fönstret till tv rummet. Du ville ha friska vindar. Och någonstans där förstod jag nog. Att det är sista kvällen. 
Den perfekta juni kvällen.
Varken för varmt eller kallt. Men friskt.
De kom kaos regn på fredagen, kanske 2 mm hos er.
Men på lördagen var det perfekt.
Man kunde känna regnet i luften. 
Jag visste. 
Men ändå inte.
 
När jag åkte hem
Lugnet
Själen
Jag sa till A, och till min vän
Att jag blir inge förvånad 
Om de ringer o säger att han inte finns imorgon
 
Varför stannade jag inte? 
Vi fick fint på kvällen 
Det kändes bra.
Rätt
Men jag vill absolut inte åka heller
Jag kunde
För jag visste att du hade 
Lillasyster och storebror.
Du hade mamma
Ditt livs kärlek.
Jag kunde
Det kändes bra
Tryggt
Så om du inte överlevde natten 
Så var du i trygga famnar
Det räddade sinnet
 
Men kvällen 
Magisk.
Rosa
En sådan där kväll jag vet att du älskat
När tiden är stilla
Vinden inte där
Man kan höra
Se allt
Naturen
I ett andetag.
 
Du är borta nu.
30 juni 2024.
1.5 år efter din bror.
30 dec 2022.
Ni möts igen
Ni seglar
Ni läser
Ni fiskar
Ni åker båt 
Och era föräldrar är där
Ni är tillsammans 
 
Tanken är trygg
Men smärtan i bröstet. 
Otrolig. 
My heart aches in ways I didn't know was possible. 
 
Jag saknar dig
Jag vill prata ut
Ringa.
Men jag förmår inte att radera ditt nummer
Jag söker
Efter bilder.
Många mest i minnet
Jag saknar dig
Det gör ont
Och jag får svårt att andas ibland
Ansträngd.
Andfådd. 
Och jag vill gå ner på knäna
Skrika
Skrika mig tom
Gråten stackar sig och jag vet inte
Det gör ont.
Så ont.
 
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig smärtan över att förlora dig, min pappa skulle göra såhär ont.
Ont ja, men inte såhär. Det är hemskt att vara i det.
 
Jag vet att du fick som du ville
Hemma
Med nära och kära
Viktigaste av allt
Finaste av allt.
Störst av allt är kärleken.
Jag saknar dig
Jag hatar att vi inte hade mer tid 
 
 
familj, känslor, personligt | |
Upp