känns nästan naket.
När man skickar in sin kamera till verkstaden, för jag är en sådan person som hellre underhåller kameran än att köpa nytt. Mycket pga att de kameror jag kollar på oftast kostar mer än bara någon tusenlapp... Så enkelt är det. Nu är min soulmate (5markIII) packad och inlämad hos posten för att i början på nästa vecka skickas ned till Göteborg och Canon verkstaden. Woho...!
Tur att jag har min backupkamera såklart. Inte fullformat, men den funkar alldeles utmärkt ändå. Varje gång jag dock behöver lämna in kameran, påminns jag om hur min 7D inte finns hos mig längre, pga en idiot föredetta vän som sålt den via pantbank. Som dessutom blånekar det.
Problemet är att serienumret på kameran är samma som den som såldes som hon fick låna. Så lögnare, vilka människor ?
Anyhow, förhoppningsvis går det rätt bra.
Anledning till service då? Jo, ovan bild, direkt från kameran, jag hade, vad jag trodde det vill säga... Korrigerat både ISO och exponeringen. Problemet? Ingenting hände när jag skruvade på rattarna. Eller tryckte knapparna. Ingenting av det funkade. EH, WHAT?!
Så, efter typ 10 av och på stängningar så släppte det, men det kändes inte rätt. Sedan så bråkade det så ett tag.
Lika bra att göra en avstäming helt enkelt i min bok, det har inte hänt innan, men nu kändes det som jag inte kunde dra på det längre.
Lika bra att ha kameran i gott skick när bebis kommer, eller hur? :D
Det har ju hänt lite med magen iaf...! :D Övest i prickigt är den senaste (togs 18 maj), måste ta lite nyare snart ;)
Nu ska vi se vad vi hittar på idag, känner mig tom på ideér om jag ska vara ärlig.