tankar, och ... höst.
Ni vet när man har haft ett bra flow och allting flyter på? Det är ju rätt så najs, eller hur? Sen kommer den där taskiga trötta energin och bara... Neeeeeeej, du ska inte ha sådant här flyt. Och så bara, blir man sjuk, låg och saker klickar inte lika bra? Well, det hände. När jag i måndags fick för mig att bli typ assjuk och låg till sängs som jag skrivit tidigare. Har insett att det dragit ner hela veckan....
Men, nu väntar en ledig helg och tid med sambo och Oden. Albin är dock förkyld, fortfarande. Dock hoppas vi att det blir bättre snart. Men annars så. Ledig helg. Ska bli så himla skönt just nu. Tid att reflektera och andas, hitta tillbaka till det positiva flowet. För jag gillar att det varit helt amazing ett bra tag nu, och bakslag är inte alls kul.
Så, nu med positiva vibbar, ligga i blåbärsriset och se asharmonisk ut, när man egentligen har 2 sekunder på sig, innan Oden kommer och faktiskt .. Slickar dig i ansiktet etc... Hahhaa.
Första försöket ser ni ovan.... Lyckat va? Haha, så ja. Det gäller att vara snabb ibland. Busig hund och man lägger sig ner, well. Du kommer bli attackerad med bus...!
Nej men, det börjar ju bli riktigt fint ute med alla färger, så det är ju bara att vända tankarna ? September är ju ändå en av det där bra månaderna när jag blir rätt glad. Jag har bara haft en taskig energi som är lite irriterande denna vecka. Många disskussioner med hjärnan och försöka hitta tillbaka till sitt vanliga fokus och må bra. Dock, av tidigare lärdom måste också det tråkiga vara en del, för att lära sig att hantera det också. Och det blir bättre, men det är en jävla resa....
Ibland, vill jag skylla allting på min borderline, som alltid kommer finnas där, men jag kommer bli bättre att hantera det med tiden, och åren. Jag har gjort en del framsteg sen jag fick min diagnos också, och givetvis innan med, men nu har jag ju faktiskt fått mer direktiv, och redskap för att hantera saker när det är tungt.
Det viktigaste jag lärde mig, var iaf att låta känslorna få vara där dem är. Det blir värre ju mer man stänger in dem. Och ja, resan är lång.
MEN, en faktiskt bra sak!! Jag har typ inte dissocierat på .... Hör och häpna, snart 2 år !! Så, jag skulle vilja påstå att jag gjort en herrejävla framgång där.
Kändes som jag halkade in på något annat än det jag först tänkt skriva, lätt disträ och ofokuserad tror jag det kallas... Dock, nu är det iaf ute ur systemet.
Så, nu ska jag ta och banka lite mer vett i skallen, fotografera lite i helgen och mysa som tusan med min sambo och Oden.❤
Åh kryisar till er <3
Jag har så tänkt på dig och skulle gärna vilja träffas igen <3