positivitet, och Oden

Med föregående inlägg i tanken, tänkte jag givetvis lyfta några bra saker också, saker jag först inte trodde skulle bli sanning, efter allt som varit. Mitt kaos, min panik, mina relationer som nästan alltid gått i kras, pga tusen olika orsaker. Hur man trots all skit faktiskt kom levande ur. Det är ju faktiskt ganska fint att man trots elaka och dumma tankar faktiskt tar sig ur sin kris. Det är inte lätt alla gånger. 
 
Några av de saker jag aldrig trodde skulle ske:
- Besöka Norrland (och att ens bo här...!!)
- Skaffa hund (han blir ett halvår 26 oktober)
- Känna lycka
- Få en bättre relation till familjen, berätta om depression/ångest/diagnos/självskadebeteende
- Se norrsken så mycket, och ofta
- Uppleva riktigt vinter igen (för ja, Norrland har mer vinter än södra Sverige, så är det bara)
- Se vintergatan så pass tydligt att det känns surrealistiskt
- Hantera min ångest bättre
- Ha en större acceptans om de som varit
- Gå vidare överhuvudtaget (ett tag fanns inte ens det alternativet, nedåt var enda vägen)
- Träffa någon, (Albin), som vågade ta diskussionerna, gå in på djupet, in under huden utan att backa. Trots att jag varit elak och framförallt sänkt mig själv under tuffa tider, så lärde han mig att se, när jag saknade synen.
 
Och biten att skaffa oss en hund... Alltså. Åh, jag är så glad, ibland tittar jag bara på Oden där han ligger och snarkar i mitt rum, eller i soffan, eller på golvet i hallen. Kan fortfarande emellanåt inte riktigt greppa att han är min, våran tillsammans. Det är ett enormt steg för mig, och det krävs mycket av mig, av oss. Och det tar sååå mycket på energi, men någonstans vet jag att det är värt det. 
Speciellt de där gångerna när han redan nu, vid sina 5 månader, går så fint i kopplet bredvid, eller när han går löst, fortfarande går fot vid min sida. När han tålmodigt väntar in mig, när jag fotograferar i skogen. När jag säger kom, så springer han till mig, sätter sig till vänster om mig. Det är en så sjukt maffig känsla. Vi har självklart mycket mer träning framför oss, men just dem där bitarna är bara sååå magiskt härliga.
Som en bonus till det hela, från när vi var på Åberget (som vanligt), häromdagen:
Vissa bilder vill inte haka med här, men jag tror det finns några fina att titta på ändå. Dessa är från 16 oktober, och det kommer nog komma några till från de senaste dagarna med snart.. Det är såå bra att åka dit helt enkelt :) Oden älskar dessutom att springa omkring där..! :D
 
"we are all stories in the end, just make it a good one, ey?"
 Jag och Oden under ett mysig tillfälle. <3
fotografier, hundliv - Oden, personligt | |
Upp