tiden bara går...
6 dagar sedan senast, vad kan jag säga? Sen Oden kastrerades, samt fick sy på ena tassen har vi bokstavligt talat få barnvakta honom. Vi har lagt om bandaget mer än vad man trodde att man var tvungen till när han bär sin tratt. Det är hemskt faktiskt. Han har ju klurat ut att han emd hjälp av tratten kan ta av bandaget. Så, det är ju inte en dum hund direkt...
Vi fick köpa en ny kon för nästan 700 kr. XL, stor och mjuk. Vi behöver inte sen igår, byta lika ofta. Men han kommer fortfarande åt, jag fattar inte.. även om det är framtassen såklart, så lär han sig ju att vinkla och allt det där. Men alltså, åh. Det är först på måndag nästa vecka som han kommer slippa tratten. Det känns som en evighet just nu. Häromdagen bytte jag bandaget över 10 ggr innan förmiddagen. Vi har gjort slut på 4 bandage, och kompresser .... Men det är ju för hans bästa. Men det känns verkligen hemskt just nu....Oden är frustrerad och jag förstår honom till 100%. Att inte få klia på det som kliar. Att ja, inte kunna göra som han vill. Det är frustrerande. Sedan hoppas vi att vi ska slippa det här i framtiden, men man vet faktiskt aldrig.
Vi saknar skogspromenader, och springa fritt. Nästa vecka kommer bli underbar för honom. All kärlek till lilla gubben <3
Nästa vecka... Nästa vecka ska du slippa tratten om du sköter dig.
Fick iaf åka och spana lite norrsken den 5 november, det var rätt nice. Här avslutar jag med en bild från det tillfället.
Och så längtar vi helgen, och måndag. 2 nattpass, sen ledig:)
Så fin vovveeee Iza! ♥